Välfärdsbyggets inledning, 1945-1960, var en arkitektonisk glansperiod. 1930-talets funktionalister ville inte blicka tillbaka i historien. Men det ville välfärdsbyggets arkitekter. 1940- och 50-talens arkitektur blev någonting alldeles eget med en sprudlande originalitet och det inte trots att man blickade tillbaka, utan tack vare att man gjorde det. Syftet med den här boken är att visa välfärdsarkitekturens progressiva humanism och folkliga bakgrund. Människan stod i centrum. Många arkitekter började samarbeta med arbetarrörelsen under 1930-talet och samarbetet fortsatte under de följande decennierna. Det omfattande samarbetet mellan konstnärer och arkitekter var också någonting som utmärkte denna period. Arkitekturhistorikern Erik Lundberg hävdar att Sverige har tre bidrag till arkitekturens världshistoria, nämligen de medeltida gråstenkyrkorna, 1700-talsherrgårdarna och 1800-talets trästäder. Till dessa bidrag borde läggas ett fjärde, välfärdsbyggets arkitektur. Peter Sundborg är filosofie kandidat i konstvetenskap och filosofie magister i historia. Han har tidigare givit ut böckerna "Svensk arkitekturkritik under hundra år", "Ornament och makt", "Det osannolika välfärdsbygget" och "Kulturarvet och makten".