En spårvagn skenar mot fem oskyldiga personer. Du kan styra om vagnen mot en ensam person och därmed rädda livet på de fem. Bör du styra om vagnen? Det numera så välbekanta ”spårvagnsexemplet” formulerades 1958 av Philippa Foot och har sedan dess tvingat filosofer att försöka ge ett övertygande svar. Men det är inte exemplet i sig som placerar Foot bland 1900-talets främsta moralfilosofer. Ett av hennes betydande bidrag är att hon tillsammans ett antal andra inflytelserika filosofer lyfte fram en alternativ uppfattning om hur man över huvud taget bör bedriva moralfilosofi. Med stöd från bland andra Aristoteles styrde Foot in moralfilosofin på ett mer substantiellt spår. Det gjorde hon genom att väcka liv i Aristoteles uppfattning om dygdernas betydelse för att handla gott. Och även hans uppfattning om människors funktion, eller centrala förmågor och behov, var en viktig komponent i Foots uppfattning om hur vi ska tänka oss en objektiv moral. I denna bok finns några av Philippa Foots viktigaste texter och den som vill förstå mycket av de senaste 70 årens analytiska moralfilosofi har här en självklar ingång till en av vår tids främsta tänkare. Philippa Foot (1920–2010) var verksam i Oxford men bodde och undervisade även i USA under två decennier. Foot var ledamot i British Academy och American Academy of Arts and Science, och hon var under många aktiv inom Oxfam. År 2001 gav hon ut sin första book, ”Natural goodness” (Oxford). Hon dog 2010, på sin 90-årsdag.