Fysioterapeuten Dorpec Kobane lämnade Sverige för att arbeta som sjukvårdare i den av IS ockuperade staden Kobane. Under en tid då nästan inga utländska läkare vågade sig dit och människor dog av enklare skador blev Dorpec tvungen att utföra uppgifter som vida översteg hans utbildning. Ingen annan västerlänning var där under lika lång tid eller hade sådan insyn bland både civila och stridande. Han kom att stanna i nästan två år och det han upplevde kom att förändra honom i grunden. Det här är hans skoningslösa berättelse mitt från kriget mot en av de mest brutala terrororganisationerna världen skådat. Det är en berättelse om lidande och ångest, men också om hopp, drömmar och kampvilja. Han berättar om sina skakande möten med patienter, traumatiserade soldater, döende terrorister och om kvinnorna som slåss för någonting som är betydligt större än att besegra IS.  

Dorpec berättar också sin egen historia, om barndomsupplevelserna i hembyn i Kurdistan, flykten till Sverige, och om vad som fick honom att fatta det för många otänkbara beslutet att lämna en trygg tillvaro för att åka rakt in i en krigszon. Det här är ett unikt vittnesmål om det meningslösa kriget och om livslånga trauman. En stark berättelse om krigets fasor och om mänsklig styrka och hopp.