Swedish abstract Befolkningsantalet i världen ökar stadigt och medför bland annat ökad konsumtion, utsläpp av avfall och föroreningar, förändrad markanvändning och därmed tryck på viktiga ekosystemtjänster (MA, 2005). Det innebär att lösningar behövs för de problem som kommer att uppstå både i samhällen och naturliga ekosystem, vilket kräver långsiktig, tvärvetenskaplig och integrerad forskning (Collins et al., 2010). En hållbar stadsutveckling blir ett allt vanligare mål i både stora och små städer, men det finns inte så mycket kunskap om de ekologiska systemen och om människans påverkan på dem som behövs för att göra förutsägelser och på ett effektivt sätt styra mot hållbarhet (Gibson, 2001). Att analysera städernas påverkan i olika system, för att i sin tur kunna skapa en stadsutveckling som i högre grad sker i enlighet med de ekologiska begränsningar som behöver följas för ett långsiktigt stabilt samhälle, utgör en viktig del i denna process. För att hållbarhetsarbetet ska bli effektivt och välriktat behöver det finnas metoder för att analysera om de aktiviteter och åtgärder som utförs eller inte utförs bidrar till en hållbar stadsutveckling, och det behöver finnas ett strukturerat sätt att studera staden och stadsutvecklingen för att alla viktiga perspektiv ska kunna analyseras. Här diskuteras möjligheterna att studera staden som ett komplext socioekologiskt system ihop med olika aspekter på hållbarhetsanalys av stadsutveckling. Utgångspunkten är integration, främst med avseende på kopplingarna mellan de olika perspektiven på hållbarhet där ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet behöver analyseras tillsammans, men även integration med innebörden att integrera hållbarhetsanalyser i alla typer av beslutsfattande och att integrera analysverktyg av olika karaktär och för olika skalor. Hållbarhetsanalyser av städer och stadsutveckling behöver med tanke på komplexitet och socioekologiska samband ta hänsyn till: länkarna mellan hållbarhetsdimensionerna; rättvis resursfördelning; stadens metaboliska flöden; kausalkedjor; resiliens; och framtida generationer. De behöver dessutom utformas med tanke på datatillgänglighet och medborgardeltagande. Om hållbarhetsanalyser och indikatorer utvecklas utifrån dessa kriterier ökar möjligheterna att på ett tillförlitligt och effektivt sätt få kunskap om hur människans aktiviteter påverkar ekosystemen och samhället, vilket i sin tur ger de rätta förutsättningarna att fatta beslut som bidrar till en hållbar stadsutveckling och framtid.