Vad innebär det att samhället befinner sig i ett postkristet tillstånd? Handlar det om kristendomens marginalisering i en sekulär offentlighet eller om religionens återkomst? Mattias Martinson menar att teologin erbjuder en speciell möjlighet att tänka de komplexa relationerna mellan kristen och sekulär kultur och därför är mer aktuell än någonsin.Såväl modernitet som postmodernitet innebar stora utmaningar för den västeuropeiska teologin. Det kan vara lockande att se den postkristna situationen som slutet för teologin, vilken enligt många debattörer borde ersättas av en religiöst neutral religionsvetenskap. Martinson driver en annan tes. Vad han förordar är inte ett brott med den traditionella teologin, utan en radikal omvärdering av dess lojalitet med det egna kristna arvet. Genom att betona sin traditionella kristna identitet kan teologin återfinna sig själv i fas med den postmodernitet som inte längre är självklart kristen. Den kan bli en experimentell teologi. "Författaren rör sig hemtamt bland tänkare som Gianni Vattimo, Rudolph Binion, René Girard och Slavoj Zizek och det är i mötet mellan Martinsons frågor och dessa tänkare som boken är som allra bäst." (Jakob Wirén, Svensk teologisk Kvartalstidskrift)"Martinsons programskrift kan läsas som en radikal, orädd och profetisk föregångare för en ny framtida teologi som kan bli en guide för sökare och tvivlare." (Roland Spjuth, Tro & Liv)"Diskussionens kärna är kanske framförallt det faktum att Martinson menar att många som ser sig som icke religiösa personer, inklusive dem som kallar sig religionsvetare, ändå omedvetet är fångna i många hundra års kristet färgat kulturliv. [...] Mattias Martinson har kommit med ett spännande bidrag till en viktig diskussion." (Henrik Grimheden, SKT)Mattias Martinson (1970), är docent i systematisk teologi med livsåskådningsforskning och arbetar vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet. Han har bland annat publicerat böcker om Theodor W Adorno samt introduktioner till den systematiska teologin.