Denna bok kom till efter min dotter Stinas bortgång 2013, 22 år gammal. Att rita och skriva blev ett sätt för mig att bearbeta sorgen.   Utan att jag riktigt själv var medveten om det blev berättelsen till. Sjukhusprästen Birgitta som jag gick och talade med sa att det finns för få böcker om sorg som riktar sig till yngre barn som mist ett syskon eller en förälder. Själv ledde hon under denna tiden flera barngrupper i sorgebearbetning och uppmanade mig att skriva klart boken och publicera den. Av egen erfarenhet vet att det är svårt att tala med barn om döden och särskilt svårt när en nära anhörig har gått bort. Min förhoppning är att denna boken kan göra det lite lättare.