Victoria Benedictsson (1850-88) var en svensk författare och dramatiker som lät publicera sig under pseudonymen Ernst Ahlgren. Trots den korta tid som hennes författargärning omfattade anses hon som en av de främsta bland 1880-talets realistiska författare.

Vid sin död efterlämnade Benedictsson ett stort antal halvfärdiga manuskript, skisser och utkast – ett material hon valt att testamentera till vännen och författarkollegan Axel Lundegård.

I två samlingsvolymer, Berättelser och utkast (1888) respektive Efterskörd (1890), sammanställde Lundegård både i olika sammanhang redan utgivna texter och texter vilka aldrig tidigare varit publicerade.

I denna samling presenteras ett antal noveller och pjäser, däribland flera av Benedictssons postumt mest hyllade alster, exempelvis den banbrytande enaktaren ”I telefon”, som fortfarande spelas.