Litografin kom till Sverige 1818 genom att kronprinsen Karl Johan inkallade två tyska litografer. Under 1830-talet etablerades ett flertal mindre litografiska tryckerier, ofta med fackkunnigt folk från Tyskland och övriga Europa. Norrköping blev hemort för flera av dessa. 

Litografin fick främst betydelse för det kommersiella trycket som reklam och etiketter, men det blev också den bästa tekniken för reproduktion av bilder, som oljetryck och helgbilagor. Oväntade användningsområden dök upp i form av exempelvis litografiskt tryck på konservburkar. Först i slutet av 1800- talet upptäckte konstnärerna litografin som en självständig konstnärlig teknik. Rent tekniskt utvecklades litografin från stentryck till zinkplåtar. Litografin kom att revolutionera bl.a. bildtrycket. 

Författaren behandlar insiktsfullt huvuddragen i hur de litografiska tryckerierna i landet utvecklades. Han beskriver likaså de olika litografiska processer som används liksom de verktyg och det material som krävdes. En stor del i utvecklingen spelade behovet av att framställa kartor på ett tydligt och användbart sätt. Han berättar även om de fackkunniga personer som hade en avgörande roll i utvecklingen. 

Boken är rikt illustrerad med exempel på de alster som trycktes på varierande sätt genom de olika processerna. 

Detta är volym två av af Buréns stora arbete om litografins historia. Den första delen heter Litografin: en snilleblixt (2017). 

Jan af Burén, bosatt i Stockholm, har under många år arbetat på Nationalmuseum med ansvar för just litografin i samlingen.