Johan Alfred Westberg var gråstensarbetare, fackföreningsagitator och socialist - pionjär inom arbetarrörelsen i Göteborg vid förra sekelskiftet. Under åren 1885 till 1911 förde han en dagbok som i sin detaljrikedom och i vissa särskilt självutlämnande delar saknar motsvarighet.
I dagboken berättar Westberg om ungdomliga upptåg, kärleksaffärer och om det hårda slitet för den växande familjens överlevnad. Kärleken till barnen, sorgen när flera av dem dör i späd ålder och hur man ställs ensam med tre minderåriga barn när första hustrun avlider skildras nära och personligt.
Dagboken speglar också tidens händelser och arbetarrörelsens framväxt. Westberg är med överallt där något nytt och viktigt händer i Göteborgs arbetarvärld och han möter många av epokens numera legendariska gestalter som August Palm, Hjalmar Branting och Fredrik Sterky.
Johan Alfred Westbergs dagbok, som här presenteras i ett utdrag, är ett gripande mänskligt dokument och en levande samhällsskildring med lärdomar också för vår tid.