Essäsamlingen Bröllop är Albert Camus andra ungdomsverk. Som 25-åring skriver han att detär Medelhavet han gifter sig med. Texterna handlar också omungdomens gratisnöjen i Alger, om romerska ruiner i Algeriet, menäven intryck från Italien och om mästarnas målningar i Florens. Iden avslutande essän Öknen finns också några röster frånWilliam Shakespeares olyckliga älskande par, i skådespel som oftautspelar sig på platser i Italien.

1953 gav Albert Camus ut samlingen Sommar, som anses vara en slags fortsättning på Bröllop, prosapoesi med landskapsskisser från europeiska städer vidMedelhavet. Det är en författare i exil, med franskan sommodersmål, där Algeriet fortfarande är hans verkligafosterland. Havet är en metafor för evigheten. Sokrates, Platonoch Hegel figurerar, med tankar som spänner mellan meningslöshetoch samtida förnuft. Han funderar i Gåtan över attomgivningen ger honom etiketten det absurdas skildrare.

Introduktionen till dessa två essäsamlingar är skriven av Mikael Azar,författaren och professor i idéhistoria. Översättningen är ny och gjord av Joachim Forsgren. Senast essäerna översattes var 1960.

1957 tilldelades han Nobelpriset i litteratur med motiveringen: För hans betydelsefulla författarskap, som med skarpsynt allvar belysermänskliga samvetsproblem i vår tid.