Författaren Harry Martinson, född 1904, umgicks hellre med bildkonstnärer än med skrivande kolleger. Särskilt nära kom han Sven X-et Erixson, Bror Hjort, Ragnar Sandberg och i synnerhet den sårbare Inge Schiöler, alla betydande målare och vänner till Martinsson. "Hos bildkonstnärerna finnsnågot av hantverkets avväpnande närhet. när allt kommer omkring är bildmakarens arbetsmiljö en plats där man känner sig hemma, en plats där varseblivningen av spåren efter bildskapandets kreativitet underlättar vägen mot samförstånd", menar Hans Henrik Brummer, chef för Prins Eugens Waldemarsudde, i bokens företal. Det var med dessa Martinson tyckte sig ha ett gemensamt språk och därtill kom de att samarbeta på olika sätt med scenografier, bokomslag och illustrationer. Också hans intresse för färg - som kunde gå över till "färgberusning" - det visuella liksom bildfabulerandet mötte ett gensvar i denna krets av målare. I denna eleganta och breda framställning - litteraturhistoria, konsthistoria och kulturhistoria på en och samma gång - rör sig Ingvar Holm över åtskilliga decennier av 1900-talet. Läsaren kommer inte bara Martinson utan också X-et Erixson, Bror Hjort, Ragnar Sandberg och Inge Schiöler in på livet. harry Martinsson - nobelpristagare i litteratur och en av förra seklets mest uppburna svenska författare - var också bildskapare.