Under de senaste trettio åren har den sociala ojämlikheten i Sverige ökat i internationell rekordfart. Samtidigt har medielandskapet förändrats och ett allt större kanalutbud har lett till ett överflöd av nyheter och information. Boken Smaken för nyheter: Klasskillnader i det digitala medielandskapet utforskar relationen mellan klass och människors val och värderingar i det samtida medielandskapet. Boken bygger på intervjuer med över femtio ungdomar från olika samhällsklasser och en nationell enkätundersökning med 3 850 svenskar. Svaret på varför människors orientering i medielandskapet skiljer sig åt finns inte enbart att hämta i algoritmer. Splittringen är också ett resultat av att människor i dagens klassamhälle har olika förväntningar och attityder gentemot nyheter och journalistik. Studien visar att klass spelar en stor roll för hur människor orienterar sig i nyhetslandskapet. Det kan handla om hur ofta de tar del av nyheter, vilka typer av nyheter de vänder sig till och om de tycker att nyheter är viktiga, säger medieforskaren Johan Lindell som skrivit boken. Skolan och hemmet är de platser där ungdomar blir mer eller mindre rustade att manövrera i medielandskapet. Studien visar att barn ur arbetarklassfamiljer är överrepresenterade i skolmiljöer med lågt engagemang i nyheter, samhället och politiken. Medelklassen, å sin sida, är istället överrepresenterade i miljöer med ett stort engagemang för nyheter. Skolan bör vara en miljö som ger alla medborgare de verktyg som krävs för att kunna delta i samhället. Därför bör medie- och informationskunnighet utgöra en central del i den samhällsvetenskapliga undervisningen, säger Lindell. Att människors levnadsförhållanden spelar roll för deras inställning till nyheter och journalistik identifieras i boken som ett problem för demokratin. När människor som delar samma klassposition och nyhetsdiet inte kan relatera till andra grupper riskerar nämligen samhällsklyftorna att fortsätta växa.