Den första delen av boken om Roknäs publicerades 2007 på eget förlag. Idén till en historik hade framförts redan 1982 vid ett möte med byamännen. Arbetet bedrevs som en studiecirkel i Studieförbundet Vuxenskolans regi och stöttades av bland andra Roknäs bysamfällighet. Ett tiotal lokalhistoriskt intresserade deltog. Boken omfattar den äldre historien från yngre stenålder till 1800-talets mitt. Några tematiska längdsnitt om bland annat kolonisation och nybyggen, soldatlivet, byns fäbodar och ortnamn kompletterar bilden av byns förhistoria och senare utveckling. En bärande tanke har varit att försöka sätta in den lokala historien i de större sammanhang där den hört hemma. Samma upplägg har fått prägla Roknäs – mitt i Pitebygden II som skildrar den dynamiska perioden från 1850-talet till 1900-talets mitt. Återspeglingar i byn av reformerna inom jordbruket, av industrialiseringen och av handelns expansion utgör röda trådar liksom de sociala förändringarna och demokratins framväxt. I ett viktigt kapitel berättas om emigration och emigranter med rötter i Roknäs. Med mera. I Roknäsbokens förra del kan man läsa om alla de roknäsbor som på ett eller annat sätt medverkat i byaforskningen. I förordet till del II omnämns de som deltagit i slutfasen av det nu färdigställda bokverket. De flesta har kunnat glädjas åt att få uppleva tillkomsten av böckerna från start till mål, alltså från 1982 till 2018. Är detta svenskt rekord i uthållig byaforskning? "Roknäsboken del II ger många intressanta och levande bilder av byn under en hundraårsperiod fram till cirka 1950. Det finns många teman i boken som borde vara utmärkta utgångspunkter för historieundervisningen i skolan. I närmare 40 korta kapitel skildras utvecklingen i byn inom en rad områden. Ett tema är jord- och skogsbruket i Roknäs. Jordbruket har varit centralt för utvecklingen av byn. Man får som läsare följa diskussionerna i byastämman om jordens omfördelning i samband med laga skiftet i slutet av 1800-talet. Jordägarna insåg också tidigt behovet av förändringar ar jordbruket och många av de nya jordbruksmetoderna och maskinparken slog ofta igenom väldigt tidigt i Roknäs. Nyodlingar och utdikning lade nya marker under plogen och den första traktorn kom till Roknäs redan på 1920-talet. Jordägarna i byn har försökt att klara omställningen på egen hand. En rad föreningar av kooperativ karaktär bildades och en jordbrukskasseförening skapades för att underlätta investeringar. Vid slutpunkten för den andra delen av Roknäsboken, 1950, var åkerarealen och antalet kor som största i byn. Marken sköts fortfarande men inga mjölkkor hålls längre i byn. Hästen har försvunnit och jordbruket har rationaliserats. Den utvecklingen är inte begränsad till Roknäs, den ser vi runt om i den norra delen av landet. En bra bild av jordbrukets utveckling får man i avsnittet ”Hedströms gårdsmuseum” som är värt ett besök. /.../ Ett av de intressantaste kapitalen i boken har titeln ”En företagsam by” och det kunde ha varit undertitel på hela boken. Kapitlet upptar över 100 exempel på företag inom t.ex. handel och köpenskap, hantverk och service och småindustri. Många av idéerna bakom företagen baserades på kunskaper från verksamheten i jord- och skogsbruket. Det vore intressant med en fördjupad studie av företagsamheten i byn. Man kan följa företagsamheten i Roknäs genom att vandra genom kapitlet ”Hantverksgatan i våra hjärtan”. Många av de ”företagsamma” har fått personliga porträtt. Det som utmärker många av byarna i landsförsamlingen är den sociala sammanhållningen. Flera av kapitlen ger en förklaring till hur den vuxit fram. Folkrörelser och föreningsliv, nöjen och kultur, religiösa rörelser och idrott har skapat grunden för dagens sociala nätverk. Boken ger också en god bild av hur en by utvecklas från fattigdom till välfärd kopplat till framväxten av ett demokratiskt samhälle under de första årtiondena på 1900-talet Beskrivningarna i Roknäsboken del II illustreras med ett bildmaterial som gör boken både levande och väcker en vilja att tränga in ytterligare i byhistorian. Även om boken är på nästan 620 sidor är den lättläst. Finns något som saknas? Lokalhistoria som är uppbyggd kring en by blir ofta idylliserande. Det är den självägande bondebefolkningen som är centrum i beskrivningarna och övriga grupper blir ibland nästan osynliga. Roknäsboken faller inte i den fällan men det skulle ha funnits plats för en diskussion om drängars, pigors, torpares och backstugusittares situation. Var låg makten i byn? Det kunde också ha funnits en reflektion över förhållandet mellan Roknäs (och andra byar i Piteå socken) och Piteå stad. Vi får hoppas att Piteå stads 400-jubileum ger ett litet utrymme för att fästa uppmärksamheten på socknens byars betydelse för stadens bakgrund och utveckling. Nästan alla byar i Piteå har idag fått sin historia redovisad i bokform. Roknäsboken del II är ett nytt exempel på den kulturgärning som utförs i vår omgivning för att ge oss en bild av vår bakgrund och hjälper oss att förstå dagens samhälle. Läs den!" Håkan Myrlund Ordförande Piteå museum