Kan man föra samman tre kortfattade essäer och en omfattande till synes med olika teman i en och samma skrift? Kanske. Om texterna har ett och samma grundläggande och genomgående tema. För mig har gällt människan, Homo psychicus, från tillblivelse med hennes olika skepnader under hennes tillvaro. Inget nyfött barn med utveckling till vuxen utan innesluten i relationer. Inga medfödda affekter som tillgång utan föreställningar som vuxen. Inga operationer från födelsen utan tillgång till tänkande/reflekterande abstrahering, om/över världen som vuxen. Ingen idéoaffektiv förmåga utan tillgång av symbolen som tecken. Inget bygge av affektiva relationer och tecken utan ideologisk inriktning som vuxen. Inga brister från början i det affektiva bygget av relationer utan begränsande och mer eller mindre plågsamma psykopatologier som vuxen. Ingen tillgång till det intima samtalet utan möjligheter till grundläggande gottgörelse av de affektiva-relationella bristerna i vuxenlivet. Med nämnda inga-utan åtminstone en del av Homo psychicus skepnader.

Alf Nilsson är professor emeritus. Han var verksam som professor i klinisk psykologi 19862001 vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Författaren är legitimerad psykolog och psykoterapeut.