Av Nordens spårvägar är den i Viborg med all säkerhet den minst kända. Det gamla Wiborg var visserligen ingen Hansastad men var inte desto mindre en viktig handelsplats med ett påtagligt tyskt inflytande. I och med tillkomsten av Saima kanal och de första järnvägarna blev Wiborg en betydande utskeppningshamn för bland annat trävaror.
Staden växte i storlek och betydelse och i början av 1900-talet blev det uppenbart att den nästan 50 år gamla gasförsörjningen var mogen att ersättas med elektricitet. Wiborgs stad var inte intresserat av att själv stå för den här förändringen. Man bjöd in ett antal både inhemska och utländska företag att lämna anbud på i första hand ett elektricitetsverk. Det blev till slut det tyska företaget AEG som med svenska ASEA kom att stå för den här moderniseringen. Året var 1912 när den första spårvägslinjen i den officiellt finsk-svenskryskspråkiga staden öppnades för allmän trafik. Tre linjer stod färdiga innan året gått till ända. I den här boken skildras initierat både Viborgs historiska öden liksom även spårvägens roll i stadens skiftande och dramatiska skeenden. Bokens författare, Per Rickheden, här ägnat mer än 50 år med att ta fram fakta och bilder från spårvägens hela historia.