Det svenska samhällskontraktet befinner sig sedan ett par decennier tillbaka i omvandling, men riktningen är långtifrån självklar. Starka allianser mellan folkrörelserna och den framväxande välfärdsstaten var viktiga inslag i den tidigare versionen. Denna byggde på tydliga gränser och en långtgående arbetsdelning mellan olika sektorer i samhället. Med folkrörelserna kom även en ny form av medlemskap som gav breda grupper av medborgare access till det framväxande föreningslivet och organisationerna tillgång till både engagemang och resurser. Olika överenskommelser och avtal angav riktningen på många områden och blev också del i den osynliga samhällsväv som spändes upp. Den transformation som nu pågår kan betraktas som ett stort antal parallella processer på olika nivåer i vilka samhällskontraktet successivt omförhandlas.

I tolv nyskrivna och aktuella kapitel ställer sig en grupp samhällsvetare frågan vad som står på spel i några av dessa omförhandlingar. Civilsamhället används här som den lins genom vilken omförhandlingarna betraktas och analyseras, och med hjälp av både breda penseldrag och fint tecknade detaljer tar sig författarna an såväl välfärden som fritiden och kulturen. De pekar på intressanta mönster som bryter med våra gängse bilder. Nya riktningar och annorlunda principer mejslas fram för det civila samhällets roll och betydelse. Samtidigt ser vi tydliga inslag av stabilitet i och med att parterna till förhandlingsbordet för med sig element från tidigare samhällskontrakt. Kombinationer av gammalt och nytt ser dagens ljus och antyder tendenser - kommersialisering, filantro-kapitalism, socialt entreprenörskap och en borgerlighetens återkomst - som förhoppningsvis både utmanar och inspirerar läsaren.