År 2004 antogs i Frankrike en lag som förbjuder elever att bära "iögonfallande tecken" på religiös tillhörighet i allmänna skolor. Även om lagen gäller alla religiösa grupper, är den i första hand riktad mot muslimska flickor som bär huvudduk. Lagens anhängare betraktar slöjan som en symbol för islams oförmåga att moderniseras och hävdar att förbudet är ett sätt att försvara Frankrikes sekulära och republikanska värderingar. I Slöjans politik levererar historikern Joan Wallach Scott en skarp kritik av detta synsätt. Utifrån en noggrann analys av de centrala teman som har strukturerat förbudsdebatten - rasism, sekularism, individualism och sexualitet - visar hon hur lagen inte har underlättat samexistensen mellan olika religiösa och kulturella grupper utan tvärtom bidragit till att skärpa dessa skiljelinjer i det franska samhället. Scott menar att den traditionella enhetstanken inte längre är en fungerande modell för västvärldens demokratier. Istället krävs ett nytt synsätt där olikheter och mångfald accepteras som nödvändiga och värdefulla komponenter i den nationella gemenskapen.