Under det sena 1800-talet kom de nordiska kvinnliga konstnärerna att erövra konstnärsrollen och att manifestera denna nyvunna position i självporträtt, vänporträtt och ateljéinteriörer. Det skedde under en tid av radikala samhällsförändringar och jämställdhetssträvanden. I denna rikt illustrerade publikation skildras i ord och bild hur nordiska kvinnliga konstnärer, däribland Julia Beck, Hanna Hirsch-Pauli, Anna Ancher, Bertha Wegmann, Harriet Backer, Oda Krohg, Beda Stjernschantz och Helene Schjerfbeck, valde att iscensätta sig själva och varandra i konstnärsrollen i dialog med sina samtida manliga kollegor såsom bland andra Edvard Munch, Christian Krohg, Peder Severin Krøyer, Ernst Josephson, Carl Larsson och Anders Zorn. Här undersöks även hur nordiska samlare och konstkritiker medverkade till att profilera och upphöja tidens konstnärer. Konstnärernas studier, resande, nätverk och internationalisering samt utställningsmediets betydelse, inte minst Salongen i Paris, är ytterligare teman som lyfts fram av konsthistoriker från Sverige, Danmark, Finland och Norge i denna intresseväckande bok. Publikationen har tillkommit i samband med Prins Eugens Waldemarsuddes omfattande och forskningsbaserade utställning Ett eget rum. Konstnärsrollen under det sena 1800-talet, som visas perioden 11 september 2021 till och med 23 januari 2022.