Han svepte in i sällskap med ett gäng säljare och kontorsfolk från Gullringen och fick med ett breddat utbud fart på försäljningen. Wrigfors kunde «prata för sig» och hade förmågan att «få folk att jobba dygnet runt». I slutet av 1980- och början av 1990-talet var det full fart på Team Boros stora industriområden. Ut kom ett tiotal hus om dagen och det kördes dagligen en 20-25 lastbilar. Minuterna i Elitserien 1991 minns man. Sponsringen av idrotten gällde inte bara det lokala hockeylaget, Team Boro sponsrade även skidåkarna Gunde Svan och Janne Ottosson. Team Boro startades även en reklambutik med 170 artiklar från trosor till vindoveraller som 1990 omsatte 4,4 miljoner kronor bara den. En kille som växte upp i Landsbro och var i de sena tonåren under denna period berättar att det «låg något frikyrkligt» över samlingen kring Team Boro. «Det var en märklig grej. En gemenskap man sögs med i, som en församling med utgångspunkt i hockeyhallen. Allt jag hade på mig stod Team Boro på, det var kläder man kunde få gratis.» Några citat ur en tidningsartikel av Mattias Svensson, i kulturmagasinet Voltaire juni/juli 2008 «När krisen kom till Landsbro».