Nikolaj Gogols Döda själar hör till världslitteraturens främsta mästerverk och är en av de verkligt stora ryska klassikerna. En främling anländer till en rysk småstad något årtionde efter Napoleons fall. Han uppträder mycket belevat och blir snabbt en omtyckt figur i stadens societet. Men när främlingen ger sig ut för att besöka de godsägare han stiftat bekantskap med, framkommer snart hans egentliga ärende, vilket förefaller alltmer skumt, för att inte säga groteskt. Tjitjikov, som han heter, är ute efter att köpa upp äganderätten till döda livegna, och ingen förstår varför. Döda själar är ett av den klassiska litteraturens mest underliga och fascinerande verk, skrivet med rasande humor och skriande förtvivlan. Berättelsen om den taffliga och insmickrande bedragaren Tjitjikovs förvirrade resa genom ett förfallet och absurt Ryssland har tolkats och omtolkats ända sedan den publicerades första gången 1842 utan att någon egentligen lyckats sätta ord på vad den handlar om eller vari dess unika magi består. I sin fabuleringsglädje, rastlösa ångest och ständiga kurragömma­lek med läsaren framstår Gogol än idag som en helt modern författare. Staffan Skotts översättning (publicerad första gången 1989) är den första svenska version av Döda själar som gör original­texten rättvisa. Där tidigare översättningar har slätat över Gogols mycket säregna prosa, har Skott bevarat de långa, organiskt böljande meningarna och lyckats med mästerstycket att på svenska återge Gogols fnittrande vansinne.