Det finns nästan ingen aspekt av nazismen eller Tredje riket som inte nagelfarits av forskare, författare och journalister. Wehrmacht är den mest grundligt undersökta och utvärderade armén genom tiderna, och det har knappt funnits en enda person i närheten av Hitler som inte fått en egen biografi. Ändå lyckas Norman Ohler i denna bok lyfta fram något delvis okänt. Även om det har skrivits enskilda vetenskapliga och journalistiska artiklar i ämnet är förvånansvärt lite känt om droger i Tredje riket. För första gången ges här en bredare helhetsbild.

När Tyskland 1940 anföll Frankrike var de tyska Wehrmachtsoldaterna höga på 35 miljoner doser Pervitin en typ av drog som i dag är mer känd i form av crystal meth Detta metamfetamin kom att bli något av en folkdrog i det nationalsocialistiska Tyskland. Det fanns tillgängligt på alla apotek och var, enligt Ohler, en viktig komponent i blixtkriget.

Hitler var själv en storkonsument av droger och hösten 1944, när han ledde sin sista offensiv, stod han under påverkan av Eukodal en stark opioid besläktad med heroin. Hans livläkare, Theodor Morell, försåg honom fram till självmordet i bunkern med en stor mängd olika substanser.

Denna bok ger oss en delvis ny bild av vilken betydelse som drogerna spelade i Tredje riket, från maktövertagandet 1933 till undergången 1945.

På tvärs mot sin renhetsideologi knarkade nazisterna nästan ihjäl sig [] Det förklarar deras ofattbara segrar och deras ofattbara grymheter.
Gotlands Tidningar

en omedelbar bästsäljare [] har redan getts ut på 18 språk
Expressen

läsningen är spännande. Den har kriminalromanens broderande språk, är stilistiskt spänstig och man dras med i Ohlers sanningssökande.
Sydsvenska Dagbladet