Jag hade en gång en dröm, om en son och familj. Jag trodde drömmen var sann första gången vi sågs, jag och min son, en liten kille som tittade upp på mig med sina mörka ögon och tog ett stadigt tag om min slips och somnade. Lyckan var stor och värmde inombords, en tår rann nedför min kind av glädje. Det var min son. Vad jag inte visste då var att i långa stycken skulle våra liv komma att bli en mardröm. Hade jag vetat, vet inte vad jag gjort. Nils H Lind