Yttrandefrihetsgrundlagarna (TF och YGL) utgjorde länge det helt centrala konstitutionella värnet för yttrandefriheten i svensk rätt. Under de tjugofem år som har gått sedan Sverige blev medlem i EU samt inkorporerade Europakonventionen (1995) har den bilden förändrats. Dels har europarättens rättighetsskydd fått stort genomslag i rättstillämpningen, dels har regeringsformens rättighetsskydd – med europarätten som motor – tillmätts ökande betydelse.

Yttrandefriheten har idag ett reellt skydd inte bara genom yttrandefrihetsgrundlagarna, utan även genom regeringsformen och Sveriges internationella åtaganden. Den här boken tar upp ett antal frågeställningar som detta förhållandevis nya rättsliga landskap ger upphov till.

Vilket skydd ger Europakonventionen, EU-rätten och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter för de grundprinciper som anses vara centrala och särskiljande för yttrandefrihetsgrundlagarna? På vilka sätt kan respektive bör Sveriges internationella åtaganden påverka tolkningen och tillämpningen av yttrandefrihetsgrundlagarna? I boken framhålls att utvecklingen av rättighetsskyddet i svensk rätt har lett till ökade möjligheter att tillämpa och tolka det konstitutionella skyddet för yttrandefriheten på ett mer koherent sätt.