Religionsfriheten är en omdebatterad rättighet runt om i världen. I Sverige har frågor om religionsfrihetens betydelse och gränser aktualiserats under senare år ur såväl ett politiskt som ett rättsligt perspektiv. I den här boken diskuteras religionsfriheten med utgångspunkt i olika rättighetsdokument (regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga). Religionsfrihetens innebörd, tolkning och räckvidd i respektive rättighetsdokument analyseras ingående liksom rättighetsdokumentens inbördes relation till varandra.

Avgörande för religionsfriheten och hur skyddet i praktiken ser ut är var gränserna går för rättigheten, det vill säga, hur och under vilka former religionsfriheten kan begränsas samt hur olika argument balanseras mot varandra. Detta diskuteras ingående i boken. Särskilda fokusområden är skola och hälso- och sjukvård och frågor som rör religion som kan tänkas uppkomma i dessa verksamheter. Exempel på frågor som diskuteras i boken är vårdvägran av religiösa skäl, rätt att bära religiöst motiverad klädsel, föräldrars rätt att få sina religiösa övertygelser respekterade i skolan, rätt att starta konfessionella friskolor, etc.

I likhet med rättighetsregleringar i stort finns det ett utrymme för tolkning i den rättsliga tillämpningen vad gäller religionsfriheten. Tolkningen innebär att religionsfriheten skiftar i innehåll och att betydelsen och förståelsen av rättigheten är beroende av den samhälleliga kontexten. Detta ger i sin tur upphov till en rättslig figur med olika nyanser och skiftningar som till viss del ändrar form och innehåll beroende av vilket samhälle den verkar i.

Denna bok är ett bidrag till rättsvetenskapen med förhoppningen att skapa en ökad förståelse för religionsfriheten som sådan men också hur rättigheten definieras och tillämpas i olika sammanhang.