Hur ser bakgrunden ut till den kunskapssyn som formulerades i samband med 1990-talets läroplansreform? Vilka särdrag går att urskilja i den "den svenska kunskapssynen" i ett internationellt perspektiv? "Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion" skrevs i uppdrag av Skolverket våren 2009. Några fler frågor som analyseras och diskuteras i rapporten är:- Vilka diskurser om kunskap finns i policydokument från EU och OECD? - Hur ser kunskapsuppfattningarna ut i olika bedömningsinstrument?- Vilka är de vanligaste förekommande taxonomierna för bedömning?Rapporten omfattar en beskrivning av kunskapssynen i Skola för bildning (SOU 1992:94). Kunskapssynen diskuteras i relation till internationella trender i policytexter och kunskapsdiskurser. Den diskuteras också i relation till konstruktionen av läroplaner och kursplaner samt i relation till ett bildningsperspektiv. Rapporten vänder sig till skolledare, studerande på skolledarutbildningen och på lärarutbildningen. Författarna är Ingrid Carlgren, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, Eva Forsberg, lektor i pedagogik vid Uppsala universitet och Viveca Lindberg, lektor i pedagogik vid Stockholms universitet. Pressklipp "Den kan med fördel läsas som en bred orientering i svensk utbildningspolitik och dennas relation till internationella strömningar.Det ickehierarkiska relativa kunskapsbegrepp som formulerades med Skola för bildning hade som ursprungligt syfte att stimulera till debatt på lokal nivå. Kanske kan boken stimulera till fortsatt diskussion. Vad gjorde vi och var står vi i dag? Här bidrar författarna till att låta en i dag allt viktigare kunskapsfråga bli central: vilken roll spelar bedömning i undervisningssammanhanget?" Rita Foss Lindblad, docent i pedagogik, i Pedagogiska Magasinet nr 4 2010