En bok av den första kvinnliga, och mycket populära, utrikesministern i USA

Detta är en personlig och angelägen granskning av nittonhundratalets fascism och hur dess arv formar vår samtid, skriven av en av USA:s mest beundrade personer i offentlig tjänst och den första kvinnan på den amerikanska utrikesministerposten.

En fascist, skriver Madeleine Albright, är en person som påstår sig tala för ett helt land eller en grupp, som är ointresserad av andra människors rättigheter och som är beredd att ta till vilka medel som helst, även våld, för att uppnå sina syften.

Fascism: En varning är en bok för vår tid som är relevant för alla tider. Denna kampskrift, skriven av en person som inte bara har studerat historien utan även bidragit till att forma den. Albright lär oss viktiga läxor och ställer frågor som vi måste besvara för att vi ska kunna rädda oss själva från att upprepa historiens tragiska misstag.

Boken behandlar ett högaktuellt ämne och både breddar och tolkar fascism som begrepp och politisk modell

Nittonhundratalet präglades av drabbningar mellan demokrati och fascism, en kamp som skapade ovisshet om den mänskliga frihetens överlevnad och som ledde till miljontals oskyldiga människors död. Med tanke på dessa fruktansvärda upplevelser är det lätt att tro att världen skulle förkasta alla andliga arvtagare till Hitler och Mussolini om de skulle visa sig i vår tid. I Fascism: En varning använder Madeleine Albright sina egna barndomsupplevelser i ett krigshärjat Europa och sin framstående karriär som diplomat för att ifrågasätta det antagandet.

Som Madeleine Albright visar levde fascismen inte bara vidare under hela nittonhundratalet, utan utgör i dag ett större hot mot internationell fred och rättvisa än vid något annat tillfälle sedan andra världskrigets slut. De vindar som efter Berlinmurens fall blåste i riktning mot demokrati har vänt. USA, som historiskt sett har varit den fria världens röst, leds nu av en president som fördjupar splittringarna i sitt land och öser förakt över de demokratiska institutionerna. I många länder gör ekonomiska, tekniska och kulturella faktorer att den politiska mitten försvagas, vilket lämnar utrymme för extrema krafter på både höger- och vänsterkanten. Samtida ledare som Vladimir Putin och Kim Jong Un använder sig i mångt och mycket av samma taktik som fascisterna på 1920- och 1930-talet.

Madeleine Albright berör i bokens slutskede sina visioner för ur vilka slags politiska system fascismen skulle kunna växa fram idag, för det är inte så vilket bilden i media ofta målar upp att den växer fram ur ingenting. Här gäller det för den fria och öppna demokratin att vara uppmärksamt. Fascismens styrka som politisk rörelse har, likt alla politiska rörelser, en grund i människors missnöje. Att bortförklara fenomenet som populistiskt leder i fel riktning. Alla stora politiska rörelser är populistiska till sin natur menar Madeleine Albright, och vad skulle alternativet vara frågar hon sig elitism? Nej, demokratin måste vara på sin vakt både mot fascismen och hur man bemöter den.

Texten är tillgänglig och insiktsfull och väjer inte för obekväma vinklar

Boken är indelad i 17 kapitel, som vart och ett avhandlar antingen ett steg i fascismens historia eller konkreta exempel på fascismen som den ter sig idag. Texten är tillgänglig även för den vanlige läsaren och avslutas md ett par kapitel som avhandlar författarens skräckscenarion för västerlandets politik och frågor inför framtiden.