Vikingarna framställs för det mesta som vildsinta och farliga krigare som reste på plundringståg i mäktiga skepp. Vikingatidens aristokrater de manliga och kvinnliga härskarna har fått stå modeller för den bilden. Men frågan är hur sann och meningsfull den är. Tittar man närmare handlar den snarare om 1800-talets ideal och samhälle än om vikingatidens.

Vikingatidens härskare går bortom gängse uppfattningar om vikingatiden och berättar om epokens manliga och kvinnliga aristokrater och den komplexa, spännande och mångskiftande värld de levde i en värld till och med mer fantasieggande än många av våra myter kring den.

Anna Lihammers bok om vikingatiden utsågs till Årets bok om svensk historia när den kom ut 2012. Nu ges den ut på nytt, uppdaterad med den senaste forskningen och de arkeologiska upptäckter som gjorts sedan dess.

Ett nytt perspektiv på vikingatiden där även kvinnorna finns med

Utgrävningar har visat att de allra rikast utrustade vikingatida begravningarna i Skandinavien, gravar med guld, silver, ovanliga föremål och härskarsymboler, oftast var gravar för kvinnor. De rika gravarna tyder på att kvinnorna i själva verket kunde ikläda sig likvärdiga härskarroller som männen.

De kvinnor och män som levde i den världen och hur de såg på den. Den skiftande vikingatida religionen som på olika sätt genomsyrade människornas liv och de aristokratiska begravningarna som var offentliga skådespel avsedda att projicera makt över världen. Hur härskarna omformade landskapet för att lyfta upp sig själva på gudarnas plats. Maktambitionerna, härskarrollerna och maktens utveckling. Ur vikingatidens dimmor lyfter boken fram dessa ämnen bland kända och okända härskare och deras liv.

Boken berättelse tar sin början i de gamla stereotyperna och myterna om vikingatiden och fördjupar sedan bilden av tiden och dess människor. Anna Lihammer berättar om hur man såg på världen, om de handelsnätverk som höll den samman, om vikingatåg i väster, legosoldater i öster, utforskandet av Nordatlanten och om att bygga riken och hur man försökte hindra dem från att falla samman.

Välskriven historisk skildring med populärvetenskapligt anslag

De vikingatida härskarna skildras utifrån sina förutsättningar för makt och utifrån en rad spännande arkeologiska utgrävningar av deras pampiga gods, gårdar och överdådigt rika gravar. För vad gjorde man egentligen på ett vikingatida gods? Hur såg härskarna ut och vilka ritualer behövde de för sin makt? Försökte de till och med efterlikna gudarna själva och bygga sitt eget Valhall på jorden?

Deras makt byggde också på släkt, vänner och nätverk. Frankiska svärd, arabiska glasbägare och små guldplattor med instämplade brudpar visar på kontakter, gåvobyten och nätverkande.

Dödens ritualer gjordes av aristokraterna till teaterliknande skådespel och Osebergdrottningens gravskepp, den Öländska drottningens spira och Birkas furstinnors luxuösa gravkammare har visat att de allra rikast utrustade vikingatida begravningarna i Skandinavien verkar ha varit gravar för kvinnor. Dessa gravar tyder på att kvinnorna kunde ikläda sig likvärdiga härskarroller som männen.

Mot slutet av vikingatiden växte så nya härskarroller och maktambitioner fram i takt med att den kristna religionen började få fotfäste. Vikingatidens härskare förändrades till medeltidens kungar.

Vikingatidens härskare berättar på nya sätt, med stöd av den senaste forskningen och nya spännande utgrävningar om vad som ligger bakom de gammaldags bilderna av vikingatiden.