En rumänsk legend berättar att i tidernas begynnelse härskade ett tjockt mörker i hela universum. Det fanns varken jord, sol, måne eller stjärnor. I detta gränslösa mörker började små skumöar samlas. De växte mer och mer och drogs till varandra tills de formade en enda näckrosliknande ö. Ur den dök det upp två varelser: en fjäril och en mask. Fjärilen släppte sina vingar och blev Gud, medan masken omvandlades till djävulen. Dessa två har sedan skapat allt som finns i världsalltet. En gång somnade Gud. Djävulen lyfte upp och bar Honom i famnen mot öns kant för att slänga ut honom i tomma intet. När djävulen gick mot den ena kanten av ön, växte jorden under hans steg. Då gick djävulen åt motsatt håll, men det hände samma sak. Den onde lyckades inte nå jordens kant för dess skorpa växte hela tiden oavsett åt vilket håll han riktade sina steg. Denna händelse har en djup mening i den rumänska folktron. Den bevisar Guds makt, som är så stor att Han skapar även under sömnen. Vilken annan varelse, på jorden eller i himlen kan göra detsamma? Kanske endast berättaren. Den här sagosamlingen kan anses vara frukten av en sådan gränslös makt.