Sommaren 1893 beslutar sig Jean Sibelius för att komponera en opera till libretto ur Kalevala. Projektet leder till en djup kompositorisk kris och genomförs inte. Av Sibelius efterlämnade brev framgår hur de nedlagda operaplanerna samtidigt blev en stor uppgörelse med Wagnertraditionen större än vad som hittills varit känt.
Småningom skulle detta "misslyckande" dock vändas till en seger som så många andra motgångar i hans liv. Redan 1895 tillkommer Lemminkäinesviten, och under de följande åren uppstår första och andra symfonierna samt violinkonserten. Också en del scen- och tablåmusik, där bland annar Finlandia och Valse triste ingår, samt många delar av Sibelius mest kända solosånger infaller under denna tidsrymd.

»Tawaststjernas framställning är baserad på obegränsad tillgång till allt material av intresse i kvarlåtenskapen: dagböcker, brev, utkast, partitur etc. Härtill kommer att han har ingående kännedom om Sibelius samtid, både vad gäller det historiska skeendet, kulturlivet i allmänhet och musiken speciellt. Läsaren är i de bästa händer.«