Description
Plötsligt har vi fått en ny försvarsdebatt! Positionerna i debatten ser inte ut som tidigare när kartorna över världen och samhället håller på att ritas om i grunden. Hur har det blivit såhär? Och varför har frågor om försvaret blivit ett slagfält där så många av samtidens frågor tycks konvergera? Frågorna ställs radikalt. Vad skall vi egentligen ha försvaret till? Och hur skall vi kunna veta och mäta att försvaret verkligen kan leverera det som vi förväntar oss fred? Försvaret har en lång historia men har det någon framtid?
Denna bok tar sin utgångspunkt i de allvarliga och motsägelsefulla utmaningar som präglar försvarsmakten i en tid av utomordentligt stora förändringar och ständiga paradoxer. När gränserna i världen eroderar blir det självklart svårare att försvara territoriet, och när det blir allt svårare att skilja mellan vad som är innanför respektive utanför då handlar det kanske inte ens längre om försvar utan om säkerhet. Vad innebär detta för försvarets framtid? Har den nya världsordningen och de nya styrsystem som implementerats som ett led i normaliseringen av försvaret och som gjort försvaret till en arbetsplats och budgetpost bland andra fått den svenska tigern att panikartat mutera till svensk struts?
Fyra forskare från Stockholms Universitet och Åbo Akademi presenterar i denna essäsamling en mängd olika infallsvinklar på denna problematik: Pierre Guillet de Monthoux för en estetisk diskussion om försvarets och krigarens förändrade villkor utifrån ett europeiskt perspektiv; Bengt Kristensson Uggla reflekterar över betydelsen av krigsminnen respektive fredsglömska samt logiken i det nya krigets ordning; Bino Catasús utvecklar en analytisk modell för att klassificera olika motiv för och emot försvarets existens och utveckling; i den avslutande artikeln diskuterar Anders Grönlund frågor om ansvar, fred och styrning i försvarsmakten i förhållande till statsmakt, riksdag och regering.
Read more