Jean Sibelius personliga och färgstarka dagbok utges för första gången. Dagboken ger en bild av Sibelius som människa, hans vardagsliv, arbetssätt och förhållande till musiklivet i början av 1900-talet. Sibelius var 44 år gammal när han inledde sin dagbok och hade då etablerat sig som kompositör. Under 1910-talet förde han dagbok så gott som dagligen, mot slutet av 1920-talet blir anteckningarna mindre regelbundna och de sista, darriga dagboksnotiserna är från 1944 då Sibelius var 79 år gammal. Några av dagbokens luckor sammanfaller med hans intensivaste arbetsperioder. I dagboken noterar han pågående och färdiga verk, skulder, kontakter till förlag och recensioner av konserter, men skriver också om vädret, familjehändelser, vardagsbekymmer och diskussioner han haft med vänner. Dagboken utges av professor Fabian Dahlström, som också står för bokens kommentarer, där framför allt Sibelius musikhistoriska samtid står i fokus.