"Träffsäkert skildrar Åke Edwardson denna skärseld av ickeliv, detta limboliknande tillstånd mellan två onämnbara punkter i detta hemsökta pars allt ödsligare liv. Språket äger en känslig precision, en tonsäkerhet som blir till ett med deras liv, som växer samman med den avbefolkade bygden. Det är gripande. Det är mänskligt. Det är en bok som andas tungt och långsamt som livet självt. Jag är djupt imponerad. Återigen visar Åke Edwardson att han är en av våra verkligt viktiga författare." - Christer Enander, Helsinborgs Dagblad

"Hon hörde en mygga någonstans i rummet, men den kunde finnas i hennes huvud. Två dagar efter olyckan hade hon hört ett brusande ljud och det hade funnits kvar sedan dess. Läkaren hade förklarat att tinnitus kunde utlösas efter en stark sinnesrörelse. Hon hade ätit Efexor och Mirtazapin i fem månader nu men bruset hade inte försvunnit. Stormen fanns kvar i henne. Det var en påminnelse. När pojken i sängen öppnade sina ögon skulle stormen lösas upp."

Ann och Johan Nedergård sitter vid sin snart elvaårige sons sjuksäng. Andreas har legat i koma i flera månader sedan han fått ett träd över sig efter den stora stormen.

Med stor medkänsla och på ett starkt och mångbottnat språk skildras hur Johan och Ann lever i chock och desperation, men också med ett hopp. Hur ska de kunna fortsätta med sina liv? Kommer det att vara något mer än "en semester från döden"? Och - den största frågan - kommer Andreas att återvända till dem? Svalorna flyger så högt att ingen längre kan se dem är en roman om kärlekens villkor under den största påfrestning två personer kan utsättas för.

Åke Edwardson är en av våra främsta författare. Han har varit nominerad till Augustpriset och belönats med en rad utmärkelser. Han har vunnit en miljonpublik, både i Sverige och utomlands med sina böcker. Nu återvänder han till det litterära landskap där han rörde sig i Genomresa och Jukebox, denna gång i nutid.