Förintelsemonumentet i Berlin, baletten Svansjön liksom verk av Pina Bausch, Mona Hatoum och Robert Saviano för att nämna några blir belysta i denna angelägna och mycket aktuella bok. Författaren diskuterar sambandet mellan konst, demokrati och yttrandefrihet, liksom konstens egna gränser och tillkortakommanden. Madeleine Hjort tar fasta på konstens betydelse som kunskap och uttrycksform och granskar konstarterna i egenskap av språk, fiktion och central kommunikatör i det öppna samhället. I denna nya, fördjupade och reviderade upplaga har två helt nya kapitel tillkommit. Därigenom fördjupas resonemanget ytterligare om konstarternas och litteraturens betydelse i en demokrati. Även ett antal nya bilder har tillkommit i denna aktualiserade upplaga. Boken knyter an till aktuell forskning och internationella studier. Två begrepp som förtydligar konstarternas och litteraturens centrala plats i det öppna samhället introduceras: Den enskildes röst är hämtat från det samhällspolitiska området. Med utgångspunkt i läsforskningens high literacy skapas begreppet Art literacy som tillämpas på konstarterna. Mikael Alexandersson, professor i Utbildningsvetenskap, Göteborgs universitet, skriver i bokens förord: "Den här boken har tillkommit utifrån en stark övertygelse om att en av de viktigaste utmaningarna vi står inför inom svensk utbildningspolitik handlar om hur konstarterna och deras roll som kunskapsområden kan bidra till att både utveckla individ, skola och samhälle. Varför skulle detta vara en viktig utmaning? Jo, konst i betydelsen konstarterna utgör vitala delar av kärnan i det demokratiska projektet! Denna övertygelse som på ett systematiskt och initierat sätt förmedlas av Madeleine Hjort, ligger nära den amerikanska filosofen Marga Nussbaums kritik av den globala utvecklingen inom utbildningsområdet."