Dan Korn skriver med bred kunskap och god utblick om rasism, både i praktiken och dess förekomst i litteratur, musik och teori. Han rör sig över tid och rum, men naturligtvis med fokus i vår svenska vardag och i nutid. Han försöker skilja mellan verklig rasism och annat: Svenskar är inte särskilt rasistiska. Däremot är uppfattningen om konsensus, det vill säga att vi alla helst ska hålla med varandra, en typiskt svensk företeelse. Det gör många av oss oförmögna att acceptera att alla inte är som vi. Korn diskuterar mångkulturen ur olika aspekter och med en befriande förmåga att vända på vanemässiga föreställningar. Han tar likaså upp självföraktet hos oss själva liksom omvänd rasism, opportunism och tvånget att vara korrekt. Framställningen är ibland direkt självbiografisk men då alltid som åskådliga exempel på resonemang. Boken är både lärd och lättläst. Dan Korn är författare och frilansjournalist, bosatt England och i Sverige med ett 20-tal böcker bakom sig. Han är också rabbin. Särskilt känd är Korn för den långa raden av böcker om udda personer och original, skildrade i text och bild. Senast utgav han en omfattande bok om en av de stora rättsröteaffärerna i Sverige, Kejne.