Anna Hierta-Retzius var dotter till tidningskungen Lars Johan Hierta, gift med skallmätaren Gustaf Retzius och i sin ungdom nära vän med Ellen Key.

Anna Hierta-Retzius arbete for kvinnors och barns ratt har lyfts fram av enstaka moderna kvinnohistoriker men nar kvinnokampen beskrivs pa bred front faller hon ofta bort. Lange var hon ihagkommen endast som "sedlighetshyenan", overklasskvinnan som med bla plym i haret tagade in till festligheterna till diktaren Ibsens ara, och som sedan sägs ha legat bakom de 284 kvinnornas protest mot Ellen Keys tal om en Ny moral for Den nya kvinnan. Hur kom det sig att hon, som i ungdomen varit beundrad och älskad av många i Stockholms liberala kulturkretsar, i mogen  ålder gjordes till atloje i skandalpressen? Vem minns idag att Anna Hierta i sin strid för samma kvinnofrid  som vi slåss för idag, oförskräckt och radikalt argumenterade for samskolor som en väg mot ett naturligare umgänge mellan könen?  

I sina unga år hade hon tillsammans med sin syster Ebba en central roll bland eleverna i den berömda Lärokursen för fruntimmer. Tillsammans med Lars Hierta och Ellen Ankarsvärd  grundade systrarna Hierta också Föreningen för Gift Qvinnas Eganderätt.  Och 1878, precis innan hon gifte sig, föverkligade hon en dröm om en skola som snart togs ifrån henne. 

Detta ar den forsta volymen av tva om en av var tids mest beryktade offentliga kvinnor och om hennes tid, 18411924. 

Gerda Helena Lindskog ar fodd i Vastergotland och har under flera decennier bott växelvis i norra Sverige och Visby. Som forfattare och forskare har hon haft inriktning pa bilden av samerna och Norrland i barnlitteraturen, men ocksa pa den kontroversiella historien om arbetsstugor for barn i Norrbotten och Vasterbotten. Ar 2016 blev hon hedersdoktor vid Lulea tekniska universitet.