När Sammanfattning av sönderfallet publicerades i Frankrike 1949 väckte boken stor uppskattning och belönades med Prix Rivarol för bästa bok på franska av en icke-fransk författare. Under de föregående åren hade rumänen Cioran i sin självvalda exil i Paris fulländat sin franska och renodlat sin lyriska, kärnfulla stil i syfte att åstadkomma detta melankoliska och muntert misantropiska mästerverk. I alla de aforismer, essäer i miniatyr och prosapoetiska betraktelser som boken rymmer finner vi teman som återkommer i Ciorans senare författarskap: självmordet, sömnlösheten, skepticismen och nihilismen, gnostiska kätterier, religionernas och utopiernas ohållbarhet, människans outtömliga förmåga till självbedrägeri, tiden och glömskan, historiens tragiska mönster, exilen och alienationen här vägleds vi till begrundan av intigheten, till en samexistens med existensens slut. Emil Cioran (19111995) föddes i den transsylvanska byn Rinari men levde från 1937 fram till sin död i Paris. Hans efterkrigstida litterära produktion på franska, vilken inleddes 1949 med Sammanfattning av sönderfallet, har gjort honom känd som en av de största moderna aforistikerna, prisad som stilist och filosof och kultförklarad som en pessimismens spefulle profet.