Maciej Zaremba skriver i bokens förord: "Tord Nordbloms och Evin Demirs berättelse väcker känslor av stolthet och skam om vartannat. Stolthet över att få dela medborgarskap med Lisbet, Erik, Gitte, Thomas, Tord och alla de andra i Ucklum, över att få dela land med Evin Demir, skam över att dela stadstillhörighet med flyktingmottagare som firar utvisningar med tårtkalas och med tjänstemän som gett upp sin individualitet och sitt samvete för den trygghets skull som består i att utöva makt eller kanske bara lyda order. De utgör en fara för oss alla, inte bara för skyddslösa kurdiska barn. De är en fara för demokratin. Hur den utövas och vad den är värd beror ytterst på vad som finns i enskildas samveten. Det visade människorna i Ucklum."