Francesco Molza - poet i påven Leos renässanshov, supbroder med den gudomlige Rafael och trätobroder med den lika gudomlige Michelangelo - är en skarpsinnig iakttagare av maktens herrar och deras sköna kurtisaner. Under syfilitiska hallucinationer dikterar Molza, älskaren och kvinnodyrkaren sina "memoarer", som är en obarmhärtig avklädning av den västerländska civilisationens dogmer och en hyllning till Kärleken - det enda som ger oss frihet och kunskap. Molza, älskaren är en strålande renässansfresk med ett myller av människor och ett flöde av hisnande tankegångar.