Flykten ur tiden – vilken svindlande fantastisk tanke att kunna fly ut ur en dimension som håller sitt absolut orubbliga grepp om vår existens; att kunna stå utanför och överblicka, inte bara historien och nuet, men också framtiden. Men paradoxalt var Hugo Ball, mannen som satte denna tanke på pränt och använde den som titel på sina dagboksanteckningar, i så hög grad präglad av sin tid att han nära nog blev synonym med denna.

Hugo Ball är mest känd i sin roll som ledargestalt för dadaismen. Men han var så mycket mer: teaterman, författare, upprorsmakare, nationalist, fosterlandshäcklare, samhällsdebatör och religiös förkämpe för katolicismen. I Flykten ur tiden, som sträcker sig över åren 1913–1921, finns allt detta samlat som ett tidsdokument av personlig styrka och intesitet. Den här boken är inte i första hand en skildring av yttre händelser. Den är snarare en inre redogörelse för tankar och strömningar i det tidiga 1900-talets Centraleuropa, just i det ögonblick då oskuldens och framtidsoptimismens tid förbyttes i kaos och trauma. En tid då romantikens blåa blomma måste vika för ett jolfanto bambla.

Denna första svenska utgåva av Flykten ur tiden är översatt av Cecilia Hansspn, som också har försett boken med en fyllig kommentar och ett efterord.