Finns det idag skäl att tala om bildningens återkomst? Ja, mycket tyder på det. Det står i alla fall klart att bildningsbegreppet på senare år återigen har börjat åberopas och diskuteras i många sammanhang, inte minst i samband med företeelser som faktaresistens, populism och postdemokrati. Bildningens fria kunskapssökande kan i det perspektivet framstå som en motståndshandling. Om bildning för bara något decennium sedan ofta uppfattades som något mossigt så är det tydligt att begreppet numera fått en positiv laddning, även om dess betydelse bara undantagsvis preciseras. Det är mot en sådan bakgrund som Anders Burman i Kultiverandet av det mänskliga reflekterar över bildningens status och innebörd.