För drygt tusen år sedan fick våra förfäder lära sig dikter och historier om Tor, Oden och de andra nordiska gudarna. Allt berättades för dem om och om igen och traderades från generation till generation. Ännu på 1200-talet levde de här dikterna och historierna kvar hos folket, trots att Norden sedan länge varit kristet, och nu skrevs de ned. I den pergamentskrift som kallas den poetiska Eddan finns det en dikt med ett underligt klingande namn - Voluspa. Detta betyder ungefär sierskans spådom. Vem är då sierskan? Jo, en uråldrig spåkvinna som vet allt om vad som skett asagudarna. Hon kan bland mycket annat berätta om: - Hur det gick till när Tor gav sig av till jätteriket för att skaffa fram den allra största av mjödkittlar till havsguden Ägirs gille. - Frejs brinnande, men obesvarade, kärlek till jättekvinnan Gerd. - Vad som hände i Asgård sedan rackaren Loke lurat iväg Idun så att både hon och hennes magiska äpplen blev bortförda. - Tors möte med dvärgen Allvis, då han bevisade att han besatt andra egenskaper en sin enorma styrka. - Och framför allt, om när Oden till fullo insåg allvaret i att han tagit in Loke i Asgård och gjort honom till sin blodsbroder. Sierskan kan hela historien om gudarna, och det är bara hon som vet hur den slutar. Anna Bråtenius har tidigare utkommit med Briggs himmelska resor och Brigg i myternas land. Janice Gelineau Zethraeus illustrerar.