Om man tyckte att den första boken om Räv och Hare var söt, gullig och underbart under-fundig så kommer man formligen att älska Räv och Hare ruvar som är nummer två i serien. Den går i precis samma berättarstil. Med början i den lugna vardagen lyckas författarinnan nästan omärkligt dra upp tempot och skruva humorn till de mest oväntade nivåer. Räv och Hare ligger i trädgården och solar. Hare läser en bok, Räv försöker smörja in sig med solkräm, men han kan inte nå att smörja sin egen rygg. Hare skojar och säger att han är tjock. Räv tycker inte alls att det är roligt. Uggla ruvar på ett ägg som han fått av Pip, som gick ut i vida världen. Uggla tycker om att ruva, men han är jätteolycklig ändå. Räv och Hare förstår ingenting. Inte ens när de frågar honom får de något bra svar. Till slut kommer det dock fram att det kanske inte alls är Ugglas ägg, hur mycket han än säger att det är det. I den kartong han fick ägget låg nämligen en liten lapp där Pip och Tock ber honom ta hand om deras ägg. Tock? Vem är nu det? Jo, det visar sig vara ett höns. Verkar det hela aningens förvirrat? Det är inte orimligt, för turerna i den här boken är ganska många och slingriga, men för den delen inte särskilt svårbegripliga. Det är egentligen ganska lätt att hänga med i vad som händer, men svårt att återberätta. Läs boken så får du se!