Hans namn var Simon, men han var mer känd som Nico. Slutet var nära och 93 år gammal formade han en plan från sjukhussängen i São Paolo. Tanken var klar och pennan löpte vant över arket med hans sista vilja. Under många år hade han färdats över kontinenterna driven av sorg, vänskap, kärlek och svek. Färden började då han som ung pojke flydde med sin familj undan förföljelsen i Ryssland. Ur askan i elden fortsatte Simon utan familj till Sverige där han blev vuxen och mötte sitt livs kärlek.Sveken som följde drev honom vidare in i främlingslegionens hårda famn, genom Afrikas heta öknar, över haven och till Franska Guyanas regnvåta djungler, tills han en dag fann det land och folk han lärde sig älska.Många möten hade satt spår och färgat hans liv. Men vart än i världen han vandrade fanns alltid tankarna hos hans allra käraste Maria. Simon Nicholaus Rubencoff har levt i verkligheten, hans brev och en ring av gräs finns ännu kvar hos hans barnbarnsbarn i Sverige. Ramberättelsen är en sann historia, men de beskrivna händelserna och många av de människor han möter i boken är fiktiva