Det var forsen och skogen, som gjorde att Gysinge växte fram som ett samhälle med ett järnbruk. Olika ägare – många adelsfamiljer – drev och utvecklade järnbruket under drygt 230 år. Karl den XI, Sveriges unge kung, stödde tillkomsten av järnbruket vid Gysingeforsen till stor del för att förse den svenska försvarsmakten med krigsmaterial under den oroliga tiden på 1600-talet. Boken vill beskriva utvecklingen av verksamheten, som hade både upp- och nedgångar innan den så kallade bruksdöden kom vid slutet av 1800-talet och ledde till att järnbruket i Gysinge fick sitt slut 1903-05. Spåren från järnbrukstiden finns kvar i en vacker miljö med bruksgator och äldre bruksbyggnader. Gysingeforsen fortsätter sitt flöde omgiven av attraktiva naturområden och vackra broar över Dalälven. En del nya verksamheter har tillkommit och ger fortsatt liv åt samhället om än i mindre skala än under järnbrukstiden. Författarens far var uppväxt i Gysinge men flyttade till annan ort i femton års ålder när järnbruket upphörde 1903.