Tyst kunskap, mörk materia, spöken och Gud är del 2 av den symbietiska trilogin och redovisar en rikhaltig empiri. Trilogin kan kallas en stor berättelse och beskriver ett paradigm - symbietiken.

Ett skäl för denna beskrivning är att den sammanför tre grundläggande aspekter av människans belägenhet: trilogins första del handlar om orden, den andra om materian och den tredje om moralen.

Ett annat skäl för att tala om stor berättelse är att trilogin erbjuder ett alternativ till religiös tro i form av en vetenskaplig tro, nämligen tron på den bimateriella hypotesen som förenar begreppen vanlig och mörk materia med ord som spöke, ande och Gud. Symbietiken ger utrymme för tvivel och finns därför i två varianter, en mono- och en bimaterialistisk.

Ett tredje skäl är det tidsmässiga: symbietiken omfattar inte bara tiden från Big bang, med evolutionen och antropocen utan också evigheten. 

Ett fjärde skäl till att här tala om stor berättelse och paradigm är slutligen att trilogin presenterar en syntes av ord och begrepp från det som kan kallas 1900-talets nya vetenskaper - system- och organisationsteori, informations- och kommunikationsteori, cybernetik och kaosteori. Dessa ord och begrepp utgör tillsammans med nyskapade kompletteringar trenätsorden, symbietikens teoretiska kärna. Trenätsorden kan tjäna som arbetsspråk - trenätskan - till att beskriva vår komplexa verklighet av ordning, mångfald och komplexitet; frihet, kaos, föränderlighet och varierande grader av förutsägbarhet.

Symbietiken är i grunden ett pedagogiskt utvecklingsprojekt som svarar på författarens fråga från 1982 Hur skulle meningsfull fredsfostran kunna se ut? Det symbietiska svaret är att fred i likhet med hälsa, välmående, vänskap, ekologisk jämvikt och ekonomisk balans handlar om hållbarhet till följd av gemensam dynamisk stabilitet, symbios; symbietiken säger att ordning och stabilitet är huvudsaken, vårt kapital.

Symbietiken föreslår att symbietikern i nuet försöker kombinera tolv strategiska förhållningssätt för hållbarhet med lust- och glädjespridarstrategin. På så sätt har symbietiken blivit en ideologi som är både ekologisk, ekonomisk och hedonistisk. 

Andra böcker av kultur samme författare inom det symbietiska paradigmet:

• Att tänka för fred och hållbarhet. Om trenätsteorin, en holistisk samhällsteori och symbietiken, en ekologisk ideologi (2014)
• Kunskapsteori för lärare. Kunskapsanalys ur trenätsperspektivet. (2017)
• Undervisningskonster. Om lärares beprövade erfarenheter och om trenätskan - ett vetenskapligt grundat arbetsspråk till att tala om dem. (2017)
• Trenätsbron. Ett sätt att precisera, komplettera och förankra skolforskning med exempel från Fullan, Hattie, Timperley, William och Dweck. (2017)
• Den symbietiska klubben. En idé till gräsrotsarbete för Agenda 2030. (2017)
• Dialogpolisen som demokratisk praktik. En symbietisk analys (2021)