Efter Jan Bergmans mycket populära TV-serie "Stockholmspärlor" och boken Mina egna Stockholmspärlor gör författaren åter en personlig djupdykning i 1900-talets Stockholmshistoria. Denna gång dock med betoning på fotobok, med generöst utrymme för bilderna och med Stockholm som "huvudperson".

Jan Bergmans mycket populära TV-serie "Stockholmspärlor" byggde på gamla filmarkiv. Boken Mina egna Stockholmspärlor (Norstedts 2005) var en subjektiv skildring av 70-talet där Bergman använde sina egna fotografier och erfarenheter som uppväxande tonåring i det Stockholm som genomgick den stora Cityomvandlingen.
Här gör författaren åter en personlig djupdykning i 1900-talets Stockholmshistoria och visar en stad i förvandling speglad genom sin familjs levnadsöde. Denna gång dock med betoning på fotobok, med generöst utrymme för bilderna och med Stockholm som "huvudperson".
Det Stockholm hans mor, invandrarflickan och tjänstekvinnan Inez, kommer till 1934 har just hämtat sig från Kreugerkraschen och är en stad i snabb förändring och hastig utveckling. Hon arbetar som piga hos stadens nyrika familjer, på pensionat bland spioner och bonntöser och som hembiträde hos överklassen. Möt det Stockholm som Inez – och din egen mor och far – levde i under 1900-talets främre del. Genom aldrig tidigare visade bilder – varav många i färg – visas omvandlingen av Stockholm, där den moderna tidens ankomst skulle underlättas genom att den gamla tiden revs. Och ändå var så förfärande mycket kvar i det gamla. Här finns bland annat unika bilder från rivningarna i Klara, på Brunkebergsåsen och vid Stureplan och många andra bilder och minnen att försjunka i.