”Invid en björkstam mitt inne i djupaste skogen träffar jag på ett bestånd såpnejlikor – rosavita, högvuxna och ranka. Då vet jag att inte långt härifrån har det legat ett torp.”

Inga Wallenquist berättar – mycket livfullt, allmänbildande, och lagom personligt – om de vanligaste torpväxterna och deras kulturhistoria. Dessa växter är inte speciella på något sätt; det är helt enkelt de mest omtyckta, härdiga och lättodlade gamla trädgårdsblommor som finns. Det sistnämnda var inte minst viktigt för torparna, som ju hade annat för sig än att klema med växterna runt knuten. Och detsamma gäller dagens dubbelarbetande villaägare.
Varje växt presenteras i text och bild – varifrån de kommer, hur de har använts förr, varför de heter som de gör, huruvida de fortfarande finns kvar runt torpen, hur de växer och förökar sig. Föredömligt avslutas varje kapitel med en faktaruta med rubrikerna: Familj, Beskrivning, Odling och Förökning.
Ett fyrtiotal växter, som akleja, doftschersmin, fingerborgsblomma, höstaster, lupin, löjtnantshjärta, myskmalva, pion och stormhatt presenteras med bild, ofta i vackra gamla torpmiljöer.