Mitt namn är Sabine. Jag brukade bo i en liten stad i Belgien, tills jag försvann en dag efter skolan. Jag var 12 år. Först trodde polisen att jag rymt hemifrån och under en lång tid hoppades mina föräldrar att de hade rätt. På natten lämnade min mamma ljuset tänt, så att jag skulle känna mig välkommen hem... Snart fanns efterlysningsaffischer uppsatta överallt. Floden draggades, helikoptrar och skolbarn genomsökte landsbygden runtomkring, på bilarna satt mitt porträtt under vindrutetorkarna. 500 man och över 100 soldater letade, men utan framgång. Ändå var jag bara en av sex flickor som försvunnit den senaste tiden, offer för ett brott som skulle skaka mitt land likt ett jordskalv och som runt om i världen kallades Dutrouxfallet, eller fallet med Monstret från Belgien. Jag genomlevde detta. Under alla år som följde valde jag trots det att inte berätta något. Men jag är en av de få som överlevde, som undkom döden, och nu väljer jag att skriva min bok så att människor ska förstå vad som hände och låta mig gå vidare i mitt liv. Jag berättar också för att visa att det inte går att släppa ut dömda pedofiler hur som helst, som de gjorde en gång med Marc Dutroux. Det förmedlar en attityd som är skrämmande naiv. Den 28 oktober 2004 fyllde jag 21. Framtiden är min. Och jag har allt hopp om att den ska bli fridfull även om jag aldrig kan glömma det som hänt. Sabine Dardenne