Stockholms tillkomst var en del av ett nationellt enande. Under unionstiden skapades nationella myter och med Gustav Vasa gjordes lutheranismen till statsideologi. Under stormaktstiden tänktes Stockholm bli ett andra Rom. Kulmen kom med Karl XII:s och Tessin d.y:s grandiosa omvandlingsplaner, senare återuppväckta av Gustav III.

Med den franska revolutionen följde nya utopier och under 1800-talet eldade ångkraften på framstegsoptimismen. Det gamla skulle bort och ge plats för en modern huvudstad, ett Nordens Paris med otaliga broar, tunnlar och nya representativa byggnadsverk. Landet skulle flytta till stan och stan till landet. Elektrifieringen utlovade ett framtida överflöd. Chicagos och Manhattans skyskrapor blev förebilder. Under 1920-talet bröt moderniteten igenom och närde nya utopier om ett funktionalistiskt bilsamhälle, ett folkhem på hjul.

I det rikliga bildmaterialet presenteras många av de mest spektakulära omvandlingsförslagen av Stockholm, där skillnaden mellan vansinne och genialitet många gånger är hårfin. Här finns bland mycket annat ett Pantheon på Gustav Adolfs torg, ett nybyggt Gamla stan, en järnvägsviadukt längs Skeppsbron med slutstation i Humlegården, en "Golden Gate-bro" från Fåfängan till Kastellholmen. De är alla visualiseringar av utopier som av olika anledningar hamnade på historiens skräphög.