Tolkning och reflektion bryter nya vägar inom kvalitativ samhällsforskning. En grundtanke är att data alltid är tolkade, alltid konstruerade mot bakgrund av de personliga, kulturella, ideologiska och språkliga referensramar vi bär med oss. Reflektion innebär att ta ett steg bakåt från tolkningen: att tolka sina egna tolkningar, perspektivera sitt eget perspektiv, ställa sin egen auktoritet som uttolkare och författare i självkritisk belysning. Författarna navigerar i friutrymmet mellan den abstrakta filosofin och den metodologiska kokboken . Avsikten är att lyfta nivån på kvalitativ metod genom att foga in vetenskapsfilosofi som ett centralt och fortlöpande inslag i empiriskt förankrad samhällsvetenskap. Omvänt är syftet att föra abstrakta vetenskapsfilosofiska tankegångar till en nivå där de blir mer konkret tillämpliga för kvalitativ forskning. Detta betyder en intellektualisering av kvalitativ metod och samtidigt en pragmatisering av vetenskapsfilosofi. Boken innehåller nytolkningar och kritiska diskussioner av viktigare kvalitativa ansatser som grundad teori, etnografi, hermeneutik, kritisk teori, postmodernism, diskursanalys, feminism och Foucaults genealogi. Författarna levererar också ett eget förslag, reflexiv tolkning , till flexibel ram för kvalitativ forskning med element från nämnda riktningar.